*

Jag har kommit hem från mitt år i Frankrike nu där jag upplevt fantastiska saker och utvecklats som person, jag har träffat härliga människor som jag aldrig kommer att glömma och jag är mer medveten nu än innan jag åkte. Jag for i hopp om att kunna lämna allt och starta på nytt, jag drömde om en problemlös tillvaro och att jag skulle få en chans att djupdyka i det jag verkligen brann för. Men jag lärde mig ganska snabbt att livet fungerar inte så, det spelar ingen roll hur långt bort från sitt gamla liv man åker för det gamla finns fortfarande kvar, väntandes. Och nästan inget har förändrats när man kommer tillbaka. Det har varit både en oro och samtidigt betryggande. Att hemma alltid kommer att vara hemma.

Nu var en alldeles lagom tidpunkt att återvända, jag fick uppleva riktig sydfransk vår från februari till maj och när jag möttes av spöregn och 6 plusgrader var jag inte ett dugg besviken. Jag var helt nöjd med tillvaron och att ha fått avsluta ett utvecklande kapitel i mitt liv. Jag kan inte beskriva känslan av att ha fått checka av en stor dröm.

Tillbaka med mer energi än någonsin, idéerna flödar och jag är grymt förväntansfull inför allt som väntar. Jag vet inte ännu om jag kommer att fortsätta skriva här, det kändes helt enkelt bara bra nu att säga att jag kom hem och jag klarade mig hela vägen.