*

Det var en gång en jättesöt och trevlig flicka som hette Askungen. Alla människor älskade henne. Hon var snäll, artig och belevad, ja helt underbar! Livet lekte för flickan. I samma hus som hon bodde med sin mamma och pappa, bodde även en flicka som hette Syster. Syster var styv i ryggen, därav kallades hon Styvsyster.
Styvsyster speglade sig och suckade.
"Å va fet jag är"
Askungen gick just förbi det öppnade fönstret och nynnade på en fin melodi, och hörde Styvsysters uppgivna suck.
Hon stannade till utanför fönstret och sade:
"Men lilla vän, inte är du fet". Askungen log mot Styvsyster och väntade på att hon skulle le tillbaka.
Men Styvsyster snörpte bara på munnen och spände ögonen i Askungen. "Har jag bett att du ska yttra dig din idiot?"
Som om någon hade slagit Askungen i magen tappade hon luften av den skarpa kommentaren.
Hon svalde stoltheten och lommade iväg med svansen mellan benen.

Tiden gick, och Askungen kunde inte sluta fundera över vad som hade hänt med Styvsyster. Varför hon hade varit så otrevlig.
Ingen hade någonsin betett sig på det viset förut mot Askungen.

Men en dag, en blöt septemberdag, kom hon fram till det; Styvsyster var avundsjuk. Avundsjuk på allt vad Askungen var.
 

---

Jag vill inte att mina gamla berättelser ska falla i glömska.
Har du en askkopp eller ska jag behöva köra upp fimpen i röööven på dig?!