The story continues....

Ja, ni vet hur sagan slutar - tror ni! Styvsyster blev allt fetare och dummare, och Askungen blev alltmer orolig. Nu kommer fortsättningen!

En mörk decembernatt föddes ett barn vid namn Barn. Barn växte sig större och blev en stilig man. Hans polare kallade honom Jesus, the man. Och tillslut så sa även Maria och Josef (päronen) Jesus till honom.
Jesus började gymnasiet och blev riktigt populär bland flickorna. De visslade och skrek "Oh Jisses!" när han gick förbi. Men det fanns två flickor som speciellt hade ögon för Jesus- Askungen och Styvsyster! Båda två hade kärat ner sig i drömprinsen, och nu fanns bara en utväg enligt Styvsystern. Hon skulle bli snyggare, smalare och bättre än Askungen. Och eftersom Styvsystern fick allt hon ville ha (tack vare generösa föräldrar vid namn Will och Ha), så hon fettsög sig och plastikopererade ansiktet, sen satte hon in löständer och löshåt. Katching!


Och här är resultaten, 50 miljoner senare.


Styvsystern bokstavligt talat kastade sig över Jesus, och det var ingen hejd på henne. Askungen blev förkrossad, men ett litet hat växte inom henne. Men hon had iallafall förnuft. Så hon bara väntade på att Jesus skulle tröttna, för Askungen kände sin styvsyster- och hon var ingen guldgruva trots allt.

Och som förmodat så började man märka att en efter en tröttnade (ja, till och med började snacka skit) på Styvsystern och de upptäckte att hon var riktigt blåst. Jesus hade hela tiden haft ögon för den naturligt vackra Askungen som aldrig ens försökte vara elak. Han sa till hennen: "Det är dig jag vill ha, inte plastic-fantastic. Naturligt är bäst, eller hur?" Askungen rodnade och såg på Jesus, och det var då de båda förstod att de skulle leva lyckliga i alla sina dagar. Alla utom Styvsyster som ibland var ensam, men det rörde inte henne så mycket. Hon gick bara till nästa kille, och nästa och nästa.. och så höll det på, forever! SLITZ SLAPP SCHLUTT!


Kommentarer

Känsla:

Fulast namn:
Glöm mig inte!

E-postadress: (publiceras ej, eller?)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0