*

Ja, mitt liv. Vad ska man säga om det? Det är verkligen verkligen verkligen som en rollercoaster. Men jag tror att det är jävligt bra. Att man går in, sen ut, från olika faser som innehåller plus och minus. Ibland går man tillbaka till det gamla, ibland kastar man sig in i något nytt.

Just på senaste tiden så jag har varit ganska up and down, ni vet. Som jag brukar bli. Men jag försöker verkligen att inte trycka ner andra i mina downs, för det verkar inte uppskattas. När jag är glad, brukar jag bli ganska döv. Men jag sjunger ofta. Och det är ju någonting bra.

Jag gillar egentligen inte att blogga, just för att vem som helst faktiskt kan läsa det här. Jävla skit alltså!

Jag gillar musik. Så mycket, så jag vet faktiskt inte var jag ska ta vägen. Och jag gillar att jag inte är den enda som faktiskt gör det. Den 24:e (alltså dagen innan Grega), så ska jag spela på Öppen scen. Och det kommer låta så vackert. Blir en duett med Kalle, som såklart är musikgeni. Han kan spela gitarr (check), spela piano (check), spela mandolin (check), sjunga (check), skriva egna låtar (check). Och sen massa andra check, men det är en annan historia. Jag längtar, var så länge sen jag satte mig ner och hade ett lugnt akustiskt framträdande. Det är det mysigaste tycker jag. Och så ska ju min kära kompanjon Elina också spela, fiol då. Jag längtar att få höra henne också.

Sen så kanske jag ska skaffa lägenhet. Något som jag velat göra sen jag började högstadiet, i princip. Och nu finns det en jättesöt liten lägenhet, ledig. Och jag står först att ta den. Känns gaanska coolt. Men då är det ju som sagt endel pengar involverade och det tål att tänkas på. Det är ju mycket man får dra ner på liksom. Man kanske inte kan unna sig fullt så mycket som innan. Men det kanske är värt det. Ett eget ställe. Ett eget mysställe för mina instrument, mina högtalare, min säng och massa ljus. Åh, jag blir helt kär.

Jag vet att klockan är sjukt mycket. Och jag vet även att... tiden går, och man måste ta vara på dagen. Seize the day, så att säga. Och jag vet även att det här med skolan är knepigt, och att det INTE är ok att försova sig för ofta. Och jag måst träna, jag måste träna, jag måste träna. Minns inte sist alltså, inte bra. Men jag mår bra ändå, konstigt nog.

Nej nu får det vara nog. Ikväll spelade jag gitarr, sen laga vi middag (chyckling... haha, jag är så trött så jag höll på att stava kyckling fel.. herregud), sen blev det en film som jag inte såg slutet på för jag for hem. Sen så dansade jag litegrann, det tycker jag också om. It makes me feel complete.

Gud va seriöst inlägg jag skrev, inte alls roligt nånstans. Jag skrev ganska mycket om ingenting också. Men det är min ena djupa halva som talar just nu, den andra är någerst och svamla.


Julia