När kunskap sätts på prov

Jag är nöjd. Mellan 12.30 och 15.30 exakt satt jag helt inne i min egen värld. En kemivärld full av konstiga substansmängder, reaktionspilar och molmassor. Jag tittade inte upp en gång, utan fokuserade och försökte verkligen tänka till. När den siste ur min klass ställde sig upp, sköt in stolen och sa "nej nu orkar jag inte mer. Det här får duga!", så blev jag smått avbruten, åt en Toblerone och dök ner i uppgiften igen. En halvtimma senare kände jag mig nöjd, skummade igenom och konstaterade (högt) att jag var klar. Klockan var halv fyra och jag har inte varit så inne i något på år och dagar. Så jag lämnade in provet, och gick ut ur klassrummet. Nöjd som fan. Nu inväntar jag spänt ett svar. Bara ett litet ynka svar i form av två, kanske tre bokstäver. Man kan ju alltid hoppas.

Nu ska jag skriva två låtar. Sen ska jag maila iväg dom. Sen ska jag plugga. Igen. För på fredag har jag filosofiprov. Kommande måndag är det matteprov som gäller, sedan ett fysikprov. Då är det dags att lägga kemin bakom sig och tänka på derivator och sånt där. Bit för bit...



Julia



Kommentarer
Postat av: Kalle Sigurdson

Mmm... Toblerone.

2010-02-10 @ 18:02:03

Känsla:

Fulast namn:
Glöm mig inte!

E-postadress: (publiceras ej, eller?)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0