En tanke
Att jag stiger upp före fan fast jag inte behöver kan man fundera på. Att jag dessutom inte har sovit något (med " på något) på tre nätter gör inte saken bättre. Men vädret har varit underbart sen så har man bara haft alldeles för mycket att tänka på. Så jag har börjat skriva dagbok, typ. Jag tror det är ett bra sätt för mig att få ur mig allt. Om man inte har någon att prata med. Då kan man dividera med sig själv om olika saker, typ ta dusch/ta inte dusch? Nä jag skoja. Men jag tror det kan vara bra för min emotionella sida, som är ganska så stor del av mig just nu.
Jag fick en ros igår av min pojkvän. Det var en så fin grej att få en sån måndag att jag blev varm i hjärtat. Det är tredje gången på kort tid som jag får en ros för ingenting. Sånt kan göra mig så glad. Jag ska också börja med sånt, alltså hitta min ros-grej. Typ, skriva brev.
Det börjar dra ihop sig för Stockholm och jag är typ... inte redo! Inte redo eller peppad alls, men förhoppningsvis ska det ge med sig efter helgen för jag ska bli tuktad av BDP. De ska kritisera mig som aldrig förr, så att jag kan bli bättre. Jag menar, hur kul är det att höra negativa saker? MEN HUR KUL är det inte när man förbättras? Det är värt.
Nu ska jag sova, för jag börjar inte förrän 10.30. Jag ska inte på lektion, jag ska trotsa den kognitiva beteendeterapin och ligga i en sova och bara prata. Om mig själv och hur jag mår, som jag alltid gör. Men jag tror det är bra för någon utomstående att få en inblick, så den kan typ ta ner mig på jorden igen eller säga "det är okej, Julia".
Kommentarer
Trackback
