Kele Okereke

När vi var på det där fantastiska stället i London som hette Koko så spelades det en hel del grym musik. Hela stället var grymt. Och just som Liza filmade dansgolvet i 13 sekunder så spelades en låt som jag aldrig hade hört förut. Jag har så många gånger försökt att hitta vad det är för låt. Har googlat vad jag trott det var för låttext, provat olika musikigenkänningsprogram och spelat in mig själv då jag nynnat på låten på midomi.com, men ingenting har funkat. Så istället la jag upp klippet på youtube och bad Simon twittra om det... Och helt plötsligt hade han fått fram vad det var för låt! På min födelsedag och allt!
Detta låter kanske väldigt ointressant, men för mig är det stort! Äntligen! Kändes nästan som att man var där igen, i Camden, på Koko. He bara pirra i magen! Och jag har lovat mig själv att det inte var sista gången jag var där den där gången den 18 mars. Jag lovar.
Ja, och så har det ju varit påsk också. En förbannat fin påsk i stugan med mycket ledighet, god mat, fint väder, bästa släktingarna och vännerna. Nitton år har jag också hunnit bli. Och på fredag flyger jag och Julia till Barcelona, och jag vet egentligen inte vad vi ska göra där. Vi vet it. Inga förväntningar eller så, bara ta helgen som den kommer. Två nyblivna nittonåringar på adventures in Spain. Det kan nog bli väldans bra. Inga konstigheter!

Kommentarer

Känsla:

Fulast namn:
Glöm mig inte!

E-postadress: (publiceras ej, eller?)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0