*

Här sitter jag. Snön yr utanför fönstret. För en timma sedan var det strålande sol. Jag ler, bara för att jag vet att det är ett vårtecken. Jag ler även för att jag vet att jag ska lämna landet på om två dagar. I det främmande landet ska jag stanna i sexton dagar och jag ska lära mig en massa om det ena och det andra. Det är en språkresa framför allt.

Vi har sportlov, det känns väldigt skönt. Dels för att man får bestämma själv när man vill stiga upp på morgonen och sen även för att man slipper träffa människor man trivs mindre bra med. Det är nog det bästa. Man slipper se dem varje dag. Jag gillar min lilla klass som omsluter mig i en slags bubbla. Resten skiter jag i. Jag bara fokuserar och längtar till sommaren. Ska bara klara matte E, fysik B, kemi B, biologi B och grundämnena engelska och svenska. Det känns lättsamt. Fokus, fokus.

Jag ska återgå till packningen. Och plugget. Mamma designar vårt nya kök på datorn, det kommer bli så himla fräscht. Livet känns bra.


So long,

Julia


Iron and Wine på debaser i februari. Fint minne. Bra musik.